Har landet inte råd att upprätthålla lag och ordning på vägarna längre?
Det ena nödropet avlöser det andra från seriösa transportföretag, som på grund av konkurrens från mindre noggranna företag riskerar hela sin existens. Grundproblemet, har belysts otaliga gånger utan någon lösning i sikte, är avsaknad av trafikpoliser, som förväntas agera så att lag och ordning upprätthålles på våra vägar. Vart finns dessa poliser?
Enligt uppdrag granskning och olika intervjuer har framkommit att antalet trafikpoliser drastiskt har dragits ner numerärt på grund av kostnadsbesparing. Kan detta vara möjligt med tanke på konsekvenserna? Har landet inte längre råd att upprätthålla lag och ordning på landsvägarna. Svaret är tydligen nej. Pengarna satsas tydligen på bättre investeringar! Den dystra verkligheten, som landets transportföretag står inför, är att kostnadsmässigt konkurrera med företag med fordon, som ur kvalitetssynpunkt många gånger kan liknas med skrotbilar, förare som inte följer svenska lagar och förordningar.
Hela problematiken är känd , att lösningen är insättning av trafikpoliser är också känd. Svenska företag bidrar med personalanställningar, bidrar med tillskott till statskassan, och riskerar förlora sin existens på grund av att inga eller otillräckliga åtgärder sättes in för att lösa kända problem. Är detta detsamma som att vara naiv? En granskning av beslutsunderlaget bör visa varför konsekvenserna missats på ett sådant häpnadsväckande sätt.
Att kalkylen pekar mot frihet är lovvärt. Men känd kriminalitet måste hållas utanför och den får inte vara grogrund för ökad möjlighet för sådan. Att vänta och se vad som händer med kända faktorer är naturligtvis både oklokt och naivt. Det kan bara tolkas som avsaknad av ledarförmåga. Eftersom bevakning mer eller mindre är obefintlig på våra vägar kryper kriminaliteten längre fram. Det kan ju inte vara någon överraskning utan bara ett normalt beteende under rådande omständigheter. Avsaknad av kontroll och övervakning skapar gräddfiler för kriminaliteten. Det som beskrivits, som kända problem, med lagöverträdelser med fordon och förare är dock bagateller i jämförelse med vad som är under utveckling i kriminella kretsar inom transportsektorn. På grund av avsaknad av lag och ordning på våra vägar tilltar en betydlig allvarligare kriminell verksamhet. Det gäller företag , som inte finns, men har etablerat en företagsfasad. Företagen använder bulvaner och direkta måltavlor som penningtransportörer. Den enda kontakten med verkligheten är en postlåda eller en telefonnummer på internet. Maskeringen är total, så möjligheten för någon myndighet att hitta rätt är obefintlig i dagens situation.
Skatteverket, som naturligtvis förlorar stora summor årligen, gör bara slag i luften när man försöker hitta dessa aktörer. ”Företagen” är inte registrerade och agerar långt utanför skatteverkets sfär. Konsekvensen, om detta får fortsätta, är naturligtvis att seriösa företag har fått ytterligare svårigheter att överleva och marknaden övertages på skattefri basis. Att belasta Skatteverket för detta är helt felaktigt, eftersom problemet är onåbart för den myndigheten och utövarna är väl medvetna om detta. Finns det ingen möjlighet att stävja denna verksamhet?
Utan polis ingripande är det omöjligt. De ”obefintliga företagen” med bulvaner och måltavlor, som penningtransportörer, sitter väl skyddade så länge de får vara i fred på öppen och obevakad marknad. Att de kriminella gräddfilerna ökat i samma grad som övervakning och kontroll minskat på våra landsvägar är ställt utom all tvivel. Att käbbla om ett politiskt beslutsfiasko löser inte nuvarande problem. Att söka syndabockar kommer bara att förvärra problemet. Behovet av återinföra strängare bevakning på våra vägar kan inte motbevisas. Troligtvis har en mycket lönsam kalkyl framlagts som besparing av antalet indragna trafikpoliser. Men har man verkligen bedömt/beräknat konsekvenserna i kalkylen?
Vid en konsekvens bedömning av kontroll/övervakning av trafiken, så att överträdelser och kriminalitet stävjas, kan de idag negativa faktorerna vändas till positiva sådana med hög lönsamhet. Vad är det värt att få inhemska transportföretag att kunna leva vidare och bidraga med arbetstillfällen och ge ett tillskott till statskassan? Vad är det värt att få bort rullande skrotbilar till en bilskrot i Göteborg? Vad är det värt att få bort trafikfarliga förare? Vad är det värt att få bort de växande bedrägerierna och omvandla detta till registrerade företag, som bidrar med arbetstillfällen och tillskott till statskassan? Vad betyder tryggheten för privatbilisten av att veta det finns trafikpoliser, som arbetar med säkerheten på våra landsvägar? Listan över positiva faktorer kan göras längre men är knappast nödvändigt. Har vi råd att inte agera? Förhoppningsvis kommer ett beslut, utan inblandning av prestige och pekafingergester, att tillrättalägga dagens problem.